Therése

Låg vaken inatt, lillan var som ett element, stackaren. Å jag menar då verkligen att hon va kokhet..Jag vill gärna ha varmt o gosigt, men jag va tvungen o lägga mej en bit från henne för jag höll på o flyta bort. O skruttan hon sparkar alltid av sig täcket o piper om man nån gång försöker lägga på henne det, men inte inatt =(

Gjorde mig klar för skolan iaf och var precis på väg när jag hörde att lillan hade vaknat, o inte kunde mitt mammahjärta lämna gullan för at gå till skolan när hon e sjuk inte..Visst, jag tvivlar inte en sekund på at MAthias kunde ha tagit bra hand om henne, det e inte det, men bara att sitta i skolan o veta att lillråttan skulle va dålig,,det funkar inte.. Jag vill kunna vara hemmao se till så hon har det bra, eller jaa, såå fjantig e jag, men så e det..

Pratade med dietisten imorse också..e ju så himla nervös över mjölkprovokationen vi håller på med, samtidigt så börjar jag dra en suck av lättnad, nu känns det mer skönt när jag vet att hon inte dör om hon får i sig lite mjölk..
Tyvärr så fick jag ju idén att ge Emelie mölk till gröten istället för att koka gröt av den som jag gjort hela veckan..Trr jag fick i henne för mycket, för typ två timmar senare kräktes hon,,precis som hon gör när hon tidigare fått i sig mjölk.. =( Så inte vet jag nu inte, jag lär ju ringa dietisten imorgon och fråga, eller om man ska prova skicka ett mejl kanske..

Uppdaterar senare..

Igång igen..Lillan sover, jag har precis fixat klart en liten skoluppgift..Hatar även idag skolan..Vil inte gå klart ens den här terminen *funderar* om man mutar läraren me ett äpple, kan man slippa göra alla uppgifter då, för jag kan gärna gå till skolan nån timme och babbla massa strunt me dem andra..

Emelie har fortfarande feber, kanske inte så konstigt, men jaa..Va 38.8 imorse, o 38.6 innan lunch, men jag vett ekatten va hon fått feber av?? Mjölkprovokationen? neej, borde det inte va, men alltså, hon har inga prickar, inget förkyld, inte magsjuka, så va e det då? Lär väl kasnke märka tids nog å..

Va skönt det va o bara ligg ahär i bädden o surfa lite, nu sak jag surfa vidare o se om jag kan slutöra någon surfning jag aldrig hinner med i vanliga fall, fast tror ju lillan vaknar snart å så..

jaa, till vår förlovning!! Jag längtar! hihi, jaa,alla ni som känner mig/oss vet hur länge jag tjatat om en ring..å tyvärr menar jag verkligen tjata *fniss* från att tidigare vart den som blankt sagt nej till ringar hit o dit e nu den som verkligen pratat om det hur länge som helst.. Mathias e ju lite mer av den åsikten att förlovning det e liksom inget speciellt, medan det e giftermålet som e det viktiga..Jag e ju mer så att båda de sakerna e lika viktiga juh =) Det e ju minnen för livet, o när jag sen sitter o e gammal så ska jag kunna tänka tillbaka på de sakerna o bara mysa.. För sen då? Tanken är ju att Mathias och jag ska vara tillsamans resten av livet,dumt annars att gå o förlova sig kan man tycka, men jaa, ni vet =) Å om vi nu förlovar oss, gifter oss på det, vad har vi kvar sen att göra?? Det tar ju liksom stopp där, eller neej, då har man lillan och hennes framsteg att se fram emot, o såna saker, men det finns liksom inte så mycket mer "stort"..Förstår nån hur jag menar??

Sen e det väl det där, man har tittat på kärleksfilmer från när man var liten, manhar drömt,o önskat, hur det ska vara när man träffar den rätta. Den där bilden med ljuv musik när han kommer ridande på den vita springaren, vinden som susar lite lätt över blommande, vajande ängar och änglar som gråter. Underbart!
I det här fallet lär det bli så att min älskade sambo snällt går med på att äta en middag ute, den ljuva musik jag får höra är ljudet av när Matte irriterat sitter o grymtar o knäpper me fingrarna åt servitörerna.. Jaa, å de gråtande änglarna, det lär va mitt eget snyftande när jag inser att Matte inte alls är den där drömmen. Men faan! Matte o jag har ett underbart liv som jag inte för miljoner saker skulle välja bort, o han e den han e, den jag föll för, och som faktiskt mer o mer börjar forma min andra dröm, verkligheten, o den e fasen underbar den med. Ibland an verkligheten vara som ljuv musik den ockås, även om den kanske inte alltid låter lika fint som i fantasin..

Men nå särskilt ska det väl ändå bli på förlovningen, även om vi inte kommit på nå bra ännu hihi Men det e jag o älskling i ett nötskal, alltid i sista minuten..Fast jag e ganska säker på att matte uttrycker det att det alltid e jag som e ute i sista minuten, som han alltid säger om sig själv.." Jag e aalltiid redo"...Tsss..

Igår rensade vi här hemma, kastade en massa o rensade ur kläder..Matte var o köpte kartonger eftersom vi alltid annars står utan kartonger när vi håller på..Men näee, inte igår, då fick vi kartonger över =)
Rensade även ur bland Emelies bäbiskläder, ska ge till kusin =) Ganska skönt att de kommer till användning igen, för det e fina kläder juh, men inget jag kommer använda igen.. Snacka om kapitalist man blivit, nästan så man får skämmas.. Men jag vill även göra bra saker, om jag kan hjälpa någon annan som behöver hjälp.. Jag tror lite på det här med att göra bra saker för andra, det kommer tillbaka till en själv förr eller senare, även om man gör något åt andra hållet såklart..
Tidigare har jag vart inne på att inte göra saker och ha någon baktanke med det, något jag följer jämt, vad jag vet iallafall, tycker någon annorlunda skulle jag va glad om du påpekade det.. Men jag kan ju inte alltid bara följa den principen, någon gång e det dags att dansa ett steg framåt också, och det är väl där jag hamnat nu. Klart jag alltid försöker hjälpa någon annan om jag, men man akn ju göra det lite mer medvetet kanske, det e väl mer där min tanke nu hamnar..

Iallafall ägnade jag en stor del av gårdagen till at leta reda på något ställe som vill ha våra kläder vi rensat ur. JAg va jätenöjd först då jag besämde att de hemlösa i den här staden skulle få dem, det fick mig att rensa ännu mera bland kläderna då jag kände att jag verkligen kunde göra något för någon annan. Jag ringde härbärget och de kunde ta emot, vid ett senare samtal då jag ringde för att höra hur de ställde sig till att ta emot gardiner, överkast o så så fick jag veta att kläder i min storlek inte hade större åtgång p åhärbärget då de flesta där är män, eller kvinnor av storlek större.. Vart finns de "mindre" kvinnorna?? En första tanke är att de såklart har det lätare att få sällskap, va knäpp man e va?? ag försöker att inte vara för full av fördomar, men ändå, va händer, jag sitter här o tror att tseendet spelar roll, men samtidigt, vad e det som gör att det är fler "storväxta" kvinnor som är hemlösa?? Vart är de andra??

Iaf så prattade jag me några på Gävle KOmmun, på härbärget och ringde även medborgarkontoret, och till sist någon ansvarig för "ett tryggare gävleborg". Den sistnämnda ringde jag för att höra om kvinnojouren här i Gävle skulle behöva kläder..Men enligt snubben som svarade så hade ju kvinnojourerna i landet så gott om pengar så att det där med kläder var det minsta bekymret..Va??? Det kan ju inte vara sant, abra minutrarna innan läste jag om underskottet.. Skickade iaf ett mejl till blåklockan idag, får se vad de svarar..

Vad jag försöker komma fram till är att.. Jag vill hjälpa de som finns här i Sverige, de som finns här i vår närhet och som inte får det att gå runt. Jag är såå trött på alla galor, insamlingar, skrammelbössor, det ska alltid samlas till barn, krig, fattiga, you name it, i andra länder *suck* titta nere på stan, alla de kategorierna finns här också, och du ser dem varje dag, varför inte hjälpa dem? Men neej, det finns ingenstans att vända sig då om man vill hjälpa dem!  Jag försöker just nu leta reda på någon/något ställe som vil lta emot våra kläder och där de kommer till användning för en bra sak. Jag vill inte att kläderna ska säljas på något ställe, spelar ingen roll om det är "billigt",,har man inga pengar till kläder eller mat så har man inte, och det är dem jag vill hjälpa. Jag vill inte hjälpa någon köpa billigt, för de har penagr att handla frör då. Det finn sde som verkligen INTE har pengar.. Men finns något sånt ställe, neej, det verkar inte så =( Nästa steg är att imorgon ringa svenska kyrkan.Frälsningsarmén ar jag mejlat men inget svar, så inte vet jag..

Hade jag haft ett stort förråd så hade jag startat en förmedling där man skulle kunna hämta saker andra inte vill ha, och sedan skaffa kontakter som skulle kunna förmedla till verkligt behövande.. Och hur startar man en insamling till alla barn  och behövande som finns? Tänk alla barn bara i Sverige som inte ens får, eller knappt får, fira sin födelsedag för att föräldrar inte har råd,,vem gör något för dem?? Vem vet ens vart de barnen finns?? Jag kände några av de barnen för inte så länge sen, jag vet att de finns, jag  vet vart de bodde..

Vet någon, eller är intresserad av att starta något, så hör gärna av dig, för det känns som att något måste göras!!

Måste ju bara säga det också! Bäst just nu här hemma det e ju verkligen Tingeling-sången!! Hur underbar e den inte?? Vi har Disco här hemma varje gång vi hör den haha

Tack då, eller? Precis fått en ny dator =) Efter att ha haft strul me min "gamla" dator o haft den på lagning o så så fick jag äntligen besked från Siba idag, eller ja, fujitsu siemens, att jag får en ny dator =) Först blev jag lite sur.. hade tidigare en 12 tums skärm, och nu fick jag en 13.3, men faktiskt, vad gör det egentligen?? Den nya datorn e superläcker, svart med rött efter sidorna, och den e mycket bättre än den gamla, så jaa, amn ska inte klaga!

Idag har vi annars vart på leklandet här i stan, busade hejvilt både jag, Emelie o Mathias, det e så himla kul där så det e inte sant, o bäst e ju att även vi "större barn" kan klättra o roa oss =) Sussie och Emelies kompis Viktor var med också, så det va hur kul som helst. Finns även en lång rutschkana där som jag verkligen skrek av fasa i när jag åkte, o Emelie hon åkte me mig eller Mathias och gapskrattade..den ungen har verkligen inga begränsningar..

Sedan hem, lillan sov en stund och sedan började vi vår runda där vi skulle reklamera och hämta nytt hihi Började på Barnens hus, fick en ny trehjuling eftersom den vi köpte igår var felsvetsad på styret..Hade även med våran vagn eftersom att den wobblar så hemskt när man kör, få se imorgon hur det går där, de surra nå om att kanske byta axlarna.. O sen va vi ut snabbt till valbo då för att hämta ny dator.

Nu blir det bara lugnt och invänta "Familjen Annorlunda", nya favoritserien här hemma =) Lika bra o kika nu hur vi kommer at ha det om några år haha

Har påbörjat ny mjölkprovokation på Emelie idag också, o det e såå nervöst!! Men faktsikt, gav henne 5 skedar mannagrynsgröt (gjord på vanlig mjölk) imorse, och bara väntade att hon skulle kräkas som vanligt, men icke =) det gick bra, men hon blev lös i magen, så får se hur det går imorgon, men jag har aldrig tidigare kunnat ge henne mjölk utan att få en reaktion, så håll tummarna nu!!  Imorgon provar vi igen..

Nu måste jag pilla lite här o busa lite me Trollan!

Jajjemän! Nu e ju snön borta från maren på de flesta ställen så imorse gjorde vi oss iordning här hemma lite lugnt, sedan åkte vi till ica maxi o handla lite smått.. Äntligen kom jag ihåg att handla spraybalsam till lilla prinsessans hår =)
Sedan iväg mot Barnens Hus och handlade en trehjuling hihi Köpte även en kanna som e till att använda till lillans hårtvätt, hoppas bara den e bra nu, åsså hitta vi en mobiltelefon (fisher price) som Emelie fick.. Hon har ju faktiskt inte fått saker på ett tag nu..eller jaa, iaf sen vi va till stockholm , shit, va e det, 2-3 veckor sen..jaja, men hon e faktiskt våran egen lilla sessa och ska bara ha det bästa *fniss*

Håller på o ska skola in Emelie nu på bara en sovstund om dagen..Igår sov hon nästan tre timmar och idag somna hon vid lite efter tolv och klockan e typ halv tre nu så får se hur lång stund det blir idag, o tack o lov verkar det fungera bra o göra så här =)
Håller även p o ska försöka få Emelie att bara ha napp när hon ska sova,,stackarn, e som o va på värsta militärlägret.. Men neej, jag e ju egentligen emot napp, det blev ju bar aså att hon va tvungen att få napp när hon var runtmånaden, hon e ju en sån liten tös med stort sugbehov, o när jag knappt kommit ur soffan den första månaden så va jag liite trötter..Men jag tror ju att om man tar det sakta och inte gör det hela till en så stor grej så borde nappbegäret kunna lägga sig, går det inte så går det inte, men man kan iaf prova, o kanske få henne att använda napp lite mindre..

Gjort lasagne nu när emelie sov också, så tog ur den ur ugnen precis, så det luktar härligt i hela huset =) Lite trökigt bara när man får stå o göra dubbla former eftersom inte Emelie får äta mjölk, men äh, när man ändå e i farten..
Åsså ska jag göra fetaostbiffar sedan o frysa in, för jag har ju en sambo som har förmågan att öppna alla förpackningar som finns o ta en provsmakning *suck* å jag vill inte gärna kasta en hel förpackning fetaost bara rätt opp o ner heller.. men frysa in borde funka..fast inte e jag sugen o stå o laga mer mat idag inte..

Jag väntar på att Emelie ska vakna nu så vi kan var aute en stund, ska smita in i kköket nu o skruva ihop det sista på trehjulingen! Det finns inget härligare än att se minen på sin lilla när hon får något nytt!!

Igår var jag alltså in och gjorde min skrapning =(
Klockan nio hade jag tid på sjukhuset, kom in på rummet, fick kläder framlagda och instruktioner för hur jag skulle tvätta mig, va ju tvungen o duscha o göra mig klar innan. Sagt o gjort, väntade till duschen va ledig, hoppade in, tog på mig den där hemska skjortan som eöppen i ryggen, och knästrumperna..Har de int ekunnat valt nån annan utstyrsel, räcker det inte me förödmjukelsen att hela doningen e genomskinlig?? jaja.. Fick två alvedon o nån annan tablett eftr duschning sedan hejdå puss av lillan.
Emelie blev jätteledsen när de körde iväg me mig i sjukhussängen =( hon grinade så det skar i hjärtat =(

Iaf så körde personalen ner mig till nån avdelning där jag fick ligga o vänta en typ 40 minuter o stirra upp i taket och lyssna på nån idiot som skulle pratat me sin stackars flickvän som nog skulle in på samma sak som mig..han bara prata och prata hur mycket hon än bad honom att vara tyst, jag höll på o bli galen *suck*

Sedan kom de o hämtade mig iaf till operation. Fick svara på lite frågor, sen hoppa över till en annan säng och lägga mig ner. Personalen började mixtra me alla sina grejer och sedan fick jag nålen ditsatt i armen och nå lugnande. Låg där o kände den där härliga känslan av att bara slappna av (farligt för mig men va ska man göra då..men ta det lugnt, jag e färdig me allt sånt där! ) hihi, fast att jag blev avsalppnad så noterade personalen att jag fortfarande lågo vifta me fötterna.. Sedan skulle jag tänka på nå roligt, jahapp, som vaddå?? kom inte så mycket längre, vakna upp sen på uppvaket =)

En skötersak kom in hela tiden och tittade..jag hade lågt blodtyck *suck* och sen dubbelsuck när idioten som inte kunde vara tyst kom in även på uppvaket o babbla me sin tjej..Då höll han på o bytte stol efter stol för att han inte kunde fälla ryggstödet..Gaah!! ville bara skrika åt han, men orkade inte..

Sen upp på avdelningen. Lillan vaknade och vägrade typ gå ifrån mej resten av tiden, låg o tröck me mig i bädden..Lilla gumman!!  Blodtrycket fortfarande lågt, så jag fick ligga me dropp.. Inget ont efter skrapningen eller så, bara såå trött..
Fick åka hem till slut iaf trots lågt blodtryck, trodde jag skulle bli kvar.. det låg på 100/63, så det hade gått upp lite iaf, va typ 100/46 eller nå sånt nere på uppvaket..

Idag så e det skönt att allt det kroppsliga e klart, nu ska man bara läka då..Läkaren som gjorde skrapningen kom iaf upp på rummet o berättade att de fått ut allt, så det e skönt o veta. Å inget har jag blödit, så ddet e skönt, blev väl av me allt på en gång jag antar jag då när jag fick åka upp på akuten.. Nu ska jag bara å få tillbaka blodvärde o blodtryck på det normala,, hoppas det blir snart för inget kul att inte ha ork, särskilt inte när man vill busa me lillan..
Det blir bättre, det e nog lugnt..det hade kunnat vara värre..

Måste ju lägga in några bilder på lilla solstrålen i våra liv =) Precis fört över från kameran..

Se o njut säger jag bara, för här e världens underbaraste lilla charmtroll som min värld (och Mathias såklart) kretsar kring!!
 
 Äter lite mat

 Smaskar pizza med pappa.. (för mamma e ju jättenyttig,,eller så syns inte pizzan på bilden..*hrmm*.)

 En söt liten tjej =)

jaa, var ju upp på sjukhuset igår för att ta reda på om allt var ute efter hela episoden..Jag var ju lite orolig och nervös innan men tänkte ändå att det borde ju inte vara någon fara..Herregud, man ska ju inte noja i onödan, men jaa..
Läkaren berätta att allt inte e ute och alternativet är alltså skrapning eller att vänta några veckor för att se om kroppen själv stöter ut det sista.. så där sitter man rätt opp o ner och ska ta beslut på en gång.
Men jag kände ändå att jag vill bara få ett slut p det här nu, gå vidare, så jag valde skrapning,,Hoppas jag inte behöver ångra mig, men har suttit o läst på lite och det ska ju va lugnt ändå, borde inte vara någon fara..

Gissa om jag var nöjd över att Mathias var med iaf, det e såå jobbigt att vara på sjukhus tycker jag efter att lillebror låg där förr, o inte känns det bättre efter senaste veckan. Men Mathias är mitt stora stöd, håller jag han i handen så e det fasen inget som kan skrämma en =) Min alldeles egna nallebjörn! Kändes lite lättare av att veta iaf att han var med och gjorde mig lugnare. Han har den inverkan på mig av nån anledning, så har det alltid varit, och det e faktiskt skönt det å =)

Så på fredag klockan no ska jag vara på sjukhuset, och ska väl komma hem på eftermiddagen nångång.. Kul..

Har haft terapibakning här hemma idag iaf! Bakade bullar och hallongrottor, så nu har jag rensat huvet lite igen. Bakning och promenader e det som gör susen när man behöver tänka, eller inte tänka..

Iallafall så känns det som att jag rest mig någorlunda ur allt nu *suck* Det känns helt ofattbart men jaa...Vi kämpar nog vidare iallafall vi =) Man måste ju träna som Matte uttrycker det hihi

Det konstiga, som jag tänkt på, e hur jag aldrig någonsin hittar den där lagom balansen.. I allt jag gör e det allt eller inget, likaså med mina känslor, det e allt eller inget.. Läser jag för någon dag sen vad jag själv skrivit så var jag verkligen nere på botten, totalt, o trodde jag aldrig skulle klamra mig upp igen, o läser jag nu så känns det som att bitar sakta men säkert börjar falla på plats igen..Skönt, men jaa.. Det e väl bara konstatera, det e jag i ett nötskal det..

De senaste åren har jag lärt mig att vara tacksam för en hel del, sådant som man kasnke inte tidigare reflekterat över. som idag, idag är jag tacksam för att det har varit underbart väder och att Emelie växte ännu en bit. Vi skulle vara ute i solen tänkte jag, o grannen var ute med sina hundar så självklart gick emeleie dit. Grannen skulle ut och gå med vovarna och Emelie fick ta den ena hunden, förstår ni? Emelie fick själv hålla i kopplet till hunden, och det var inte en liten bit vi gick, utan en rejäl vända, och man riktigt såg på Emelie hur stolt hon var och jag var så stolt över att lillan själv fick känna att hon klarade av en sådan sak själv!

Vi gick till en fotbollsplan här i närheten där grannen släppte hundarna, och vi pratade lite om det här med självinsikt och lite såna saker. Om det finns en mening med allt och varför vissa människor ger upp, medan andra kämpar vidare?
Jag reflekterade lite över att just idag så kan jag stå där i solen, och bara njuta, och veta att man kan må bra, och jag kan t.om. höra fåglarna sjunga. En  sån enkel sak är det som får mig att ta mig vidare här i livet.. Jag vet att det finns dagar som är så oslagbara, som jag inte vill missa, och i de flesta dagarna finns något litet som gör att man vill fortsätta leva och uppleva nya saker, och härliga saker som vi bara kan njuta av.

Jag tror också, att genom allt som varit, allt som jag vart med om, och nu menar jag inte att jag är världens stackare eller så, det finns de som har och har haft det hundra gånger värre,men iaf, med allt jag har i mitt bagage så är jag så tacksam att jag ens finns och får uppleva allt jag kan. Å egentligen, rent krasst och hemskt, man kanske måste gå igenom de svåra sakerna för att kunna ta tillvara, minnas och uppleva det som också är positivt, tror ni inte?

Jag hatar att det ska vara så na svåra och stora saker som händer, för när de väl händer så blir det verkligen platt fall för mig, och jag är tvungen att resa mig upp, vad ska jag annars göra? Jag vill inte leva mina dagar i det där mörka hålet. Jag var som i en dvala nu i veckan från tisdag till fredag, I går röck jag upp mig och idag kom solen, tack o lov som hjälper till.. Shit, man skulle kunna tro att jag blivit frälst eller nå, men näee!! Men jag kanbara känna en lättnad att ännu en sak har fått mig att ta mig vidare, jag överlevde ännu en käftsmäll, och det vore väl faan om jag inte skulle kunna använda den upplevelsen till att känna massa positivt. Jag har svårt att vara tacksam, men det kanske fanns en mening med det? Även om de är svårt att se nu?

Om inte annat så är jag väldigt påmind om er mina vänner, och att ni finns!!  Och återigen, att jag har världens underbaraste sambo och lilla trollunge! DET är jag väldigt tacksam för!!
Anna och Linda, ni är mina klippor, bara så att ni vet!! Era ord under veckan nu är de som betytt mest!

O vet ni,,Idag känns det ännu lite bättre, kanske inte bara kan överleva, utan tom. kan leva igen!

Tog promenad ner till stan idag med Emelie o såg den texten skriven i en gångtunnel och kände att den träffade precis..

Igår sat jag o funderade och kände att för att ta mig upp ur mitt hål nu så måste ja bestämma mig, för annars kommer det aldrig någonsin kännas bättre..Bestämde därför att från och med idag så skulle jag rycka upp mig..Så imorse tog jag lång dusch, tvätta håret, satt ei linserna igen, har gått me glasögon ändå sen tisdags, o jag hatar att använda mina glasögon..jag sminkade mig igen o klädde på mig annat än bara skitkläder, fast inte så jag orkade bry mig om kläderna direkt..
Sen tog ja promenad, en bra idé just det att jag kände att då kan man släppa allt och bara gå, men en dålig idé för min kropp va nog inte redo för långpromenad redan, jag som precis på gränsen orkar gå omkring här hemma utan att bli yr..Så nu sitter jag med jordens huvudvärk som satt ein efter halva vägen..

Kändes konstigt bara imorse när jag påminde mig själv om att livet måste gå vidare..På något sätt vkändes det som att det e som förut, men att något fattas och aldrig kommer kännas lika. Visserligen är det ju så ockås, men det kändes som en så falsk känsla, att jag ska intala mig själv att allt e bra för att kunna gå vidare.. Men fasen, va ska jag göra då..Kan inte sitta o stirra och må dåligt bara för det som hänt, då kommer man aldrig må bra igen..Ska fokusera på Emelie nu igen, o på Mathias. Vi har det ju bra typ jämt så lika bra att njuta av det istället.. Å faktiskt så har det känts bättre idag ändå, mitt i allt..Jag kan skratta åt Emelie när hon håller på o busar och jag gör lite här hemma igen så just idag så känns det faktiskt som om att jag kommer att överleva =)

Fortsätter med mitt vanliga motto "En dag i taget".. Då ska nog allt bli bra..

Å just ja, i går var Mathias och hämtade ut ringarna också! De e sååå fina, så jag/vi har ju alltid något att se framemot också =)

Fattar inte, förstår ju att nu måste livet gå vidare, kan ju inte stanna upp allt bara för det som hänt, men samtidigt vill jag inte..Jag vill ha det som vi hade till i måndags, få tro att vi skulle blir fyra =(
Känns fortfarande jobbigt, och tungt..Som att nåt fattas..Jag skulle verkligen kunna sitta i soffan och bara stirra in i väggen, men det går ju inte..Man måste ju hämta upp sig någon gång också..Fasen!

Vi var iväg och grillade idag iallafall med Emelie, tog med korv och bröd, marsmallows och kex och åkte iväg. Jättemysigt! Känner att jag måste göra något för att slippa tänka, samtidigt har jag noll motivation att göra något..
Imorogn ska jag iaf försöka göra mig iordning tänkte jag. Nu har jag lodat omkring här hemma, i skitkläder och inte ens sminkat mig, inte kammat håret, fasen, jag kan ju inte förfalla för nåt sånt här, men det känns så meningslöst..

Å jag e så sur på min skitkropp och på ödet..Det finns människor som inte ens förtjänar att få barn,  det finns de som inte ens någongång kommer att älska sitt barn, å ändå spelar ödet in där och ger dem ett barn. Men vi som verkligen kan ge ett barn kärlek, ömhet och den omsorg som behövs, vi får inte den chansen?

Samtidigt har vi kanske precis fått den chansen då? För vi kommer alltid att minnas det ofödda bebis som vi aldrig fick, och på nåt sätt tror jag att h*n alltid kommer att finnas med oss..
Men ja trodde aldrig i min vildaste fantasi att man skulle kunna sakna någon så mycket som man aldrig någonsin mött, aldrig någonsin hållt om, utan bara fantiserat om..Jag trodde aldrig att man skulle kunna känna sådan tomhet efter någon som egentligen aldrig funnits..

Fast jaa, mitt i allt, så ska jag inte klaga..Mathias och jag har faktiskt fått en heelt underbar dotter också, inte att förglömma! Det finns ju faktiskt de som inte ens får ett barn, så jag ska absolut inte klaga..

Men jag är tacksam för att ni finns omkring mig just nu, mina vänner! För även om jag inte orkar prata just nu så ska ni  veta att det ni säger hjälper..Och jag tycker det är skönt att veta att det finns flera som förstår, känns mindre ensamt då..

Våran efterlängtade och väntade lill* finns inte längre =( Allt är över, och som bortblåst. Måste ju ta bort min graviditet på familjeliv, men klarar inte av att helt sudda ut den, jag vill minnas ändå, och tar jag bort denna graviditet helt så skulle det vara som att den lill* aldrig existerat för oss, och det vill jag inte.. Så nu spar jag den här, och i mitt hjärta..

Uträkning utgår från dagens datum: Tors 12 mar 2009.
Din graviditet startade Sön 14 dec 2008.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Sön 28 dec 2008 (ägglossningen).
 Du är på dag 89 av 280. (31,8%).
Du är i vecka 13.
Du har gått 12 fulla veckor och 4 fulla dagar (v12+4).
Du är i 3:e kalendermånaden.
Du är i 4:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum Lör 19 sep 2009
Du har 191 dagar kvar till beräknad förlossning.

E så svårt att förstå just nu, och ändå försöker jag tänka att allt har en mening. Har under hela grav. känt att något var fel, men inte vetat vad, utan har bara jämfört med hur jag kände när jag var gravid med Emelie. Jag har inte riktigt kunna känna mig glad eller så ens den här gången, menjag har ju längtat och väntat ändå och jag har ju haft graviditetssymtomen så tänkt att det bara e jag som nojjar.

Iaf beställde jag tid för privat ul för en tid sen eftersom jag kände att jag var tvungen att ta reda på så att den lill* mådde bra så att man bara kunde andas ut sen, och den var det dags för i tidags klockan 9.50 och jag föröskte förbereda mig på att det kasnke syndes nån liten defekt eller så. Jag hade som lite sammandragningar eller hur jag ska förklara det i förra veckan och i söndags fick jag lite blodblandad flytning, som i måndags ökade lite o blev blod och ännu mer blod i tisdags. Ringde sjukvårdsrådgivningen som sa att det inte var någon fara, pratade med bm i måndags också, o hon sa också att det inte var någon fara..Det var en tjej i veckan som ringde o sa att hon blöder så..Jaja..Blev lite lugnare iaf, det var alltså bara jag som var nojig..

Tisdags morgon kom vi iaf till ul:et, läkaren gjorde ett vanligt ul och sa att jag måste ha gått kortare tid för han kunde inte se någon aktivitet, jag bet ihop och tog mod till mig och gjorde ett vul..Läkaren tittade lite, bad mig klä på mig och gick och satte sig vid skrivbordet och började skriva lite pådatorn medan jag klädde på mig..Jag gick och satte mig bredvid Mathias och läkaren sa sedan att fostret tyvärr dött..i v.7 =( Jag har så svårt att förstå det..Får inte in det..

Visst hade grav.symtomen gått över, vissa av dem, inget illamående, inte längre åksjuk, inte ständigt hungrig, gick ner i vikt igen, men inte alla kg:n, men samtidigt så har jag ju känt mig grav, jag hade ju grav.mage(även om den kanske inte växt nå).. jag var fortfarande mer hungrig än normalt, käönslig för lukter, och jaa, lite så..Hur kan jag känt mig gravid om jag inte ens varit det??

Iallafall så fick jag tid nästan på en gång för att åka upp på sjukhuset för skrapning eller ev. tabletter. Vi hann åka hem med Lillan till Micke så att hon skulle kunna vara där under tiden, och Emelie grät och grät, hon ville vara med mamma och pappa juh..Men jaa, så iväg till sjukhuset då, hade tid 11.30. Kom dit, fick träffa en läkare som berättade att ett nytt ul skulle göras, jag sa att jag tycker det är jobbigt och om det var nödvändigt, men jaa, två läkare måste se så att bebis var död, men kom en kvinnlig läkare istället som undersökte så jaa, o vad ska jag göra? Jag kunde bli sjuk annars..Fick tre cytotec att lägga under tungan och 4 st att ta med hem, två skulle tas var tredje timme..
Åkte hem, och vid två så började det komma blod. tog de andra tabletterna vid tre och blodet kom mer och mer, när jag sedan hade tagit de två sista vid sex så var det som att blodet aldrig slutade forsa.  Så fort jag gick upp från toan så var det bara att sätta sig igen, höll på att förblöda kändes det som.. Efter ett tag gav jag upp, kände att ddet inte var nån mening med toan så jag satte mig i duschen och vart kvar där ett bra tag. När jag trodde att det slutat så forsade det bra apå nytt igen. satt mig ner för jag höll på o svimma, orkade inte stå..Lyckades efter ett tag kravla mig ut och in till sängen, då ringde matte rådgivningen. Vi skulle in på akuten..

Åsa (mattes mamma) ko hi för att passa lillan, och vi iväg..Jag skulle få nåt som stoppade blödningen men neej då..Fick syrgas iaf, för jag blev liggande inne på toaletten, jag var tvungen att gå men insåg efter en stund att det inte skulle funka även om matte var med, men han hämtade sköterskor och de hjälpte mig in på ett rum iaf där jag fick syrgasen. Den hjälpte en liten stund och sen vart jag dålig igen..*suck* vilket helvete allt kändes som när jag låg där, jag trodde inte jag skulle överleva ett tag.. åsså när man redan är helt förstörd över den lill* så ska man behöva bli liggandes också..

Efter nån timme kom nån jourläkare och skulle göra ul för att se hur det såg ut...Fick masa mig till gyn.stol igen, och hon var tvungen att hjälpa till at ta ut en bit av moderkakan, inte vet jag om den hade fastnat på något sätt, men faan va ont det gjorde..sedan fick jag veta at jag skulel bli kavr över natten. athias åkte hem till Lillan ochja upp på ett rum..mer tabletter för att blöda mer, men neej. Ny undersökning morgonen efter, för att se hur det såg ut..Inte allt blod var ute, de pratade om att fosterhinnan (?) var 15 mm på tjockaste stället och det skulle väl vara en bra sak..Men det finns blod kvar som de hoppas på ska försvinna av sig själv, så jag fick komma hem igår och ska åka in igen om jag blir dålig, börjar blöda som tidigare eller får feber, annars ska jag till sjjukhuset igen på måndag där de ska se om blodet kommit ut eller om jag måste skrapas =(  Hatar att behöva vänta och inte veta.. men det känns som att det värsta är över iaf, det finns ingen liten längre, det finns ingen babymage som påminner om det och nu gäller det bara att komma över att vi inte kommer att få en liten i september =(

Funderar på om jag inte hade gått så lång tid som jag trott ändå.. Jag ska egentligen va i v.12+? nu om man räknar från sista mens första dag. det va den 14.e december,, men det e även så att den 13:e december testade jag mig o då va jag inte gravid så kanske e så att jag blev gravid senare o bäbis dog ganska nyligen..Visserligen helt oväsentligt men jag kan inte sluta fundera..

Känns jobbigt och tungt nu, vi hade ju planerat det här och sett fram emot det =(

Ville bara skriva lite..Tur man har underbar sambo som vart med hela dagen iallafall .o att vi har en underbar liten dotter, annars hade jag nog bara legat i sämngen nu o gråtit tror jag.. Men jag försöker u tänka att det var bäst nu, tänk om det hänt senare i grav. eller om jag väntat till riktiga ul den 20:e april, tänk om jag fått veta först då? Fast säkert hade ju kroppen stött ut bäbis till dess..

Å jag e ju så besviken på min kropp också,, varför kunde den inte stöta ut den lill* av sig själv, då hade vi sluppit tro så länge..Å nu har jag ju alltså gått med en död bebis i magen i typ 5 veckor =( stackaren... o det gör ont i hjärtat..Vi kommer egentligen alltid ha ett barn mer än vad vi har..

Neej, tack o lov för att Mathias och Emelie är mitt liv!!! men just nu känns det som att det inte blir nå ytterliggare försök, men vi får se, samtidigt var vi ju så inställda på en liten till, o hade längtat efter en ny liten här i huset..

Men nu vet ni..Våran längtan är över..

jahapp, nu har vi lagt in en ny bytesannons igen då =) fasen, åsså hittade vi värsta drömlägenheten, ringde, men neej, ingen som ville flytta till naturnära bomhus inte..Skit! men satt upp lappar iaf att vi vill köpa lägenhet, vi vär villiga att byta lägenhet, hmm, nu lär vi väl få napp va?

Saken är den, visst, jag e jättenöjd me hur det vart här hemma efter att vi gjorde om, det e jätefint och jag myser verkligen.Men fasen,samtidigt, det är ju tapeterna jag e kär i, det e ju faktiskt bar aatt vi tapetserar sammma om vi flyttar ju. eller ja, iaf den tapet vi har i vardagsrummet, e så himla nöjd me den, och den tapet vi jhar uppe i ena sovrummet, får jag bara dem i min skogskoja så e det lugnt hihi

Men allvarligt, för att det ska fungera till hösten med vårt boende och med utrymme för lillan att leka så behövs det en bättre planlösning..Hade vi haft äldre barn hade den planlösning vi har nu varit toppen, men just i nuläget, neej. Emelie har lite plats som det är nu att leka på känns det som, hon drar sin dockvagn så gott det går hon, o inte kommer det bli bätrtre sen när hon ska trängas bland babygym och såna saker.. Nej, nu håller vi tummarna för att något dyker upp!

Å är det någon som hör om någon bra lägenhet/hus/bostadsrätt så e det bara skänka oss en tanke o slå en pling hihi

Imorogn ska vi på ultraljud *längtar* ska bli spännande o se den lill*! Hoppas nu bara att det är en därinne så det inte är fem som huserar, men neej, borde det ju inte vara =) Men ska bli kul att "träffa"  våran nya lilla familjemedlem för första gången, osså kasnke vi kan få veta hur stor h*n är också =) *hoppas*
Uppdaterar mer imorgon ..

Vilken underbar helg jag har haft! Jag är  helt slut, men det va det värt =)
I fredags åkte vi (Mathias, jag och Emelie) till Stockholm för att bo i den svit som Mathias bokat på hotell SAS Radisson vid cityterminalen , heelt underbart var det, å vikket rum!! Det var gjort så att man kunde ligga i badet och titta på teven utifrån vardagsrummet hihi det var nämligen en ruta över hela ena duschväggen där man alltså kunde dra bort duschdraperiet och se ut i vardagsrummet/sovrummet, fast jag hann inte me o ligga i badet direkt..Hade fullt upp me o kika på stan och vandra runt o leta matställen, men det e okey det med..Hade bara önskat att vi fått en dag till på hotellet men en natt var det då värt iaf!

Käkade lunch på fredagen på Wallmans salonger och sedan middag på en svindyr typ italiensk restaurang, men maten var toppen =) På lördagen var vi in på Skansen en sväng och Emelie fick träffa Skogsmulle =) Men det va kallt, o vi lyckades tappa bort lillans mössa efter vägen *suck* Ska till skansen i sommar igen har vi bestämt..

Idag har några av de nära o kära vart här och ätit smörgåstårta som Mathias gjorde, han e heelt grym på att göra smörgåstårta!! Alla som smakat den vet det hihi De som kom var iaf, Mathias mormor och morfar, mathias mamma, sedan kom min pappa med fru Lisbeth och några av mina syskon, Caisa och Emanuel och så Emanuels tjej Emelie (fint namn!), sen kom Anna, med gubben sin; inge och Emilia, Stina,Adddes tjej var förbi, Cicci och Björn, farfar och Siv, Mathias pappa med fru, Gunnierd kom och så Mathias bror. Hoppas jag inte glömt någon nu.. Det har vart en jättetrevlig dag, en helt underbar helg och jag känner mig verkligen firad nu =)

blir bara lite snabbt för kikar på greys anatomy o det e reklam, lillan sover, älskling jobbar..
Matte ringde tidigare, berätta att man får morognrock o tofflor på rummet, hotellet har pool, å jag e såå himla nyfiken nu så jag vet inte vad.. Jag får ju inte veta vikket hotell vi ska på, men det spelar ingen roll egentligen, huvudsaken e hotellfrukosten =) *längtar*

Magen mår bra, funderar lite om det kan va så att man börjar märka av den lill*..låg i sängen tidigare nu när jag skulle natta lillan osså rörde det till sig lite, men kan va tarmarna också, en kände nå litet igår när jag va på affären ocså, men neej, kan ju knappast va troligt, men men..
Kusin ska få bäbis den 19:e den här månaden, gu va kul =) En liten flicka ska det tydligen vara i magen där så blir kul o se om det stämer, o roligt nu när det bölri någon till liten i släkten =)

Emelie hon e för härlig! Va hon skrattar gulligt när man busar med henne =) åsså har hon börjat ruska på huvudet, precis som att neej..så nu kan man fråga henne om maten är god, åsså ruskar hon på huvudet, precis som att "neej".Men äter glatt ändå hihi åsså har hon kommit på att henens mamma inte gillar när hon gnisslar tänder, så nu kan emelie komma åsså tittar hon busigt på en åsså gnisslar hon sina tänder o skrattar nöjt medan jag håller på o kvider hihi lilla gosråttan =)

nee, nu e det bädden som gäller igen =)

Fan , va skönt,jag har äntligen fixat det!! Jag är då numera förskollärare med inriktning Naturvetenskap, Matematik,Teknik =) ujuj va det låtter fint! är bara så himla nöjd att jag fixat det, äntligen. Efter 3,5 års heltidsstudier så har jag min examnen, och jag har fasen kämpat för den. Har ju hunnit med att vara sjukskriven en termin också+att jag var hemma o va mammaledig en termin, så det kändes avlägset ett tag om jag någonsin skulle bli klar. men det  lite konstigt, fast jag e så entusiastisk så har jag inte fattat än att jag faktiskt är klar, det känns helt osannolikt..Lite kul också, tänkk jag som strulade på högstadiet och inte ville gå i skolan, o knappt var där alls,skulle ju ha gått  ut me ett medelbetyg på 0.1 i nian om jag fortsatt att gå kvar i Gävle. Istället blev det ju flytt till Järvsö där jag gick om nian (jaa, jag vet, värdelöst, o nog värsta årsgången att behöva gå om åxå..) men höjde medlet iaf. Började gymnasiet och hoppade av,,helt.. flyttade ner till Gävle och bad om att få börja skolan igen.. hihi, allt för att få ta studenten eftersom jag kom på att jag skulle ångra mig hela livet om jag aldrig skulle få springa utför en skoltrappa o skrika att jag har tagit studenten..ujuj, o jag bet ihop, gick till skolan så gott jag orkade och fixade den nästan, blev samlat betygsdokument, men jag tog studenten! Pluggade lite komvux, jobbade på hemtjänsten och insåg att det inte var så jag ville ha mitt liv. Jag kastade iväg en ansökan till högskolan och kände att det var upp till mitt kära öde att bestämma om jag skulle gå eller inte..Jag trodde inte jag hade en suck att komma in på högskolan, inte jag med min struliga skolgång, som t.om jag kände att man knappt kan kalla skolgång.. När jag sedan fick papprena att jag kommit in på förskollärarlinjen så trodde jag att de hade gjort något fel, alltså hela första året så bara väntade jag att någon skulle komma och beklaga sig över deras misstag, jag gjorde ju inte ens högskoleprovet.. Men jag kom in, jag pluggade, och jag har för det mesta gjort mitt bästa även om jag har svårt att sitta still hihi Å nu e jag alltså över mållinjen, något jag aldrig ens vågade drömma om förut, det e helt sjukt! Jag har fixat det!!

Å nu blir det bara ännu bättre i veckan hihi på söndag ska vi ha hit de närmaste nära o kära o fira lite.Matte ska göra sin smörgåstårta som bara e huur underbart god som helst hihi nästan varenda en jag pratat me nu o talat om att det blir smörgåstårta har varit jättenöjd hihi

å sen idag, så kom min alldeles egna underbara nallebjörnssambo och frågade om vi inte skulle åka till stockholm och bo på hotell från fredag till lördag!! Ahhhh!! Kan det bli bättre?? Så han sitter just nu och tittar efter ett hotell, o han e ju lite rolig =) skulle boka hotell på sheraton men de skulle ha hans kreditkortsnummer, så då vägra han hihi men han brukar va bra på o leta upp hotell så jag lämnar det åt han. *puss*

Ska busa lite me min mysgroda nu o se om hon vill hjälpa till o laga nån mat, det brukar hon ju göra =)

men kommer jag att göra det? Hmm, antagligen.. Började me o plocka imorse när vi klev upp,emn så efter frukost så va jag trött, natta lillan, satt emig vid datorn o här fastna jag. Alltså, jag fastnar utan att göra nå, sitter o läser på de forum jag brukar va inne på åsså e man fast, fasen, å snart vaknar lillan..Har tvättat en maskin iaf o en till ska det bli så..

Va till pappa igår, alltid kul! Va jag önskar att man kunde ses oftare än vad vi gör. O Emelie älskar deras katter, de har 4 stycken, avarav 2 valde att visa sig *fniss* jaa, ändå till det va dags att åka hem då =) Kikade på melodifestivalen där, o insåg att pappa faktsikt e lit äldre än sina barn *fniss* Han försökte få oss att förstå hur bar caroline af ugglas e...*suck* näee, det spelar ingen roll om hon e lik janis joplin, ugglas e fortfarande inte alls i närheten av ordet bra, men jaa..lilla pappa får gärna tycka det ändå hehe han muttra nåt om generationer, jag vet inte va han menade där?

Kom hem ganska sent igår, men jaa, det får va så ibland, emelie somnade iaf på en gång när vi lade oss i sängen o kramades lite, fast att hon sovit i bilen också, så det va skönt. Å den lilla damen e som en klocka, fattar inte, ganska precis tio över sju varenda morgon vaknar hon, helt otroligt =) Tidigare var det tio över åtta, men vet inte vad det var som fick henne att ändra den tiden..

hua, skriver lite mer senare, m¨ste rycka tag i dammråtterna här o kasta ut dem, åsså hade jag velat va ute en stund i finvädret, "måste" till valbo, ska tydligen gratta mattes mormor idag, åsså..hur ska man få ihop den här dagen då+ slutar väl me att man sitter rätt opp o ner på golvet istället o leker me lillan *fniss*