Therése

Jaa, jag fixar verkligen inte å jobba mera nu, kroppen säger verkligen ifrån ordentligt nu. Foglossningen gör sig alltmer påmind, ska jag gå o ökar på farten lite så strejkar ju magen o man får jordens kramp, att sitta rätt opp o ner funkar inte alltför bra, att ligga funkar knappast bättre men men, det hade kunnat va värre =)

Jag e ändå glad över att jag fixade o jobba såhär länge. jag va övertygad om at jag skulle få åka rullstol från typ 5:e månaden. Nu e det typ 6 veckor kvar o jag kan fortfarande gå =) Man får ju se det positiva! Men hela kroppen känns som den väger 100 kg, o flåset, herregud, känns som man låter som ett ånglok ibland. Näee, ska inte klaga alls, det finns de som har det hundra gånger värre och jag e såå himla tacksam över att slippa den värk jag hade förra gången när jag väntade Emelie. Då hade jag inte kunnat va positiv..
Men känns ändå trist att inte gå o jobba mer, jag har ju verkligen stortrivts där jag vart o jobbat nu juh..

Men iaf, det som blir himla skumt e ju att jag inte kommer veta vad jag ska göra på dagarna, iofs inte svårt när man har Emelie =) "Ut o leka" e standard ju, som tidigare även nämnts..
Men nu när jag tänker tillbaka så var det ju så att när jag vänta lillan så jobba jag in i sjunde månaden, även nätter och förutom det så pluggade jag ju. Samma dag som lillan var beräknad satt jag o skrev prov i skolan o höll på o storkna..Det var sista dagen på en kurs. På måndagen skulle två nya kurser starta..Men dagen efter så föddes ju våran älskade lilla Emelie! men ändå, vikket dåligt samvete jag hade då¨över att inte kunna va me i skolan den inneveckan (plugga ju på distans o visste hur mycket jag skulle få att göra hemma) Sen satt ju jag hemma o plugga me datorn i ena handen o lillan i famnen typ. Fyy faan! Fattar inte hur jag fixade det, o jag hade liksom glömt det, det kommer fram typ nu när man börjar tänka efter hur det va..Snacka om att eg. göra bort sig..Näe, tänker aldrig rekommendera nån att plugga samtidigt som man skaffar barn. När man e i det, visst, det funkar, men hur känner man sig då?
Andra inneveckan som va i skolan skulle jag gå iaf, vilket innebar att jag lämnade emmi med matte och stack till skolan, vikket resulterade i mjölkstockning som blev feber, inte fatta jag hur noga det va me å få  ur mjölkn direkt.. *suck* neej, fyy fasen. Sen hoppa jag av en kurs, som jag tog rest i, gjorde klart den sen o sen var det ju ex.arbetet där jag verkligen fick knåpa för o få ihop det.. Å sur som gatan blev när Matte inte fatta hur jobbigt o frustrerande det hade varit o skämta om att jag bara suttit o klinka vid datorn typ.. Han tyckte han va skitkul! mm..Strunt samma. Nu vart det en hel novell, men tänker man efter så e det nog bara smart att varva ner nu, verkligen släppa alla måsten o krav o bara landa i det som är..Jag ska nog låta bli att tänka så mycket, bara hänga med i allt.
Påminna mig om hur extra viktigt det e just nu med att
* ta det lugnt
* en dag i taget och
* det viktigaste först..

Åsså har jag ett projekt på gång!! Men ett roligt sådant!

Va in till vår nyaste granne igår, kanontrevliga o vi har likosm stått o pratat lite vid grinden o så, emn iaf så ville Emmi gå in  o leka me deras ett barn o på den vägen hamnade vi inne hos dem.. Hon hade iaf målat sin trapp vit, o det va såå himla snyggtt o fräscht. För er som inte vet så har vi furutrappa, dessutom klädd med brun typ heltäckningsmatta *urk* Men mo det vita så vart det inte så himla tokigt. Så imorgon ska det införskaffas saker till det. perfekt, då kan jag sitta o ta det lugnt, samtidigt som jag gör nåt =) 

Näe, nu så får det va bra, nu har ni snart hela min livshistoria juh :p