Inte bara jag me rusande hormoner..
Vi har en katt som är vegeterian..jupp, det e sant..hon totalvägrar att äta nåt annat än torrfoder, joo, hon kan vinga i sig yttepytte tonfisk eller en räka. men igår då stt den galna katten o smaksa i sig broccoli ??!! O idag provsmaka hon ruccolablad..Hallå?? Visst, hon e mitt uppe i löpperiod o knaprande av p-piller, men kan man verkligen skylla på hennes hormoner i det här fallet?
Annars e allt som vanligt..jobbar jobbar o jobbar..Känns som man skulle kunna bo i en etta typ. Kommer hem, lagar mat o äter,diskar av o sen ner i sängen vid åtta när man nattar lillan..Det e helt sjukt, e det så här resten av ens liv ska se ut va?! Fast egentligen e det strunt samma att man jobbar, det e roligt ändå att komma ut, träffa folk o det e ju nya möten o situationer varje dag, men det som får migg att vilja stänga in mig e ju det att tiden me lillan försvinner =( Upp med henne tidigt i ottan känns det som, om det e jag som har lämning, annars hinnerjagknappt träffa henne alls på morgonen..Sen iväg o jbba, sen kommer ju då kvällsrutinerna o lillan e suupertrött. Blir ju typ en timme kvalitetstid med henne bara o då e man så slut så man inte vet vad mansak hitta på, inte direkt man orkar göra nå..
Fast mysigt är ändå när vi kryper ner i sängen alla tre o bara ligger o myser nu om kvällarna o somnar av en efter en..Det är lycka ändå mitt i allt! Vår egen lilla familj som gosar ner sig bland täcken o kuddaro bara är, finns inget bättre, det får mig att mysa av lycka o kännamig så himla lyckligt skattad så det finns inte! Å neej, det e inte mina hormoner..Neej, det e dom som gör att jag inte får sova om nätterna, att jag springer på toa typ 50 gånger per natt, lr va det bäbis som sparkar på blåsan kanske??
Iaf, det är rätt mysigt att kliva upp på natten också, o ligga bredvid två sovande älsklingar som är det bästa som finns i mitt liv!!
Kommentarer
Postat av: Lina
Hejsan, har du någon kontakt med din lillebror? Adde alltså.
Jag söker efter honom väldigt mkt men kan inte hitta han alls..
Vi umgicks ju en hel del han och jag för en massa årsedan.. men nu är det som om vi aldrig har känt varandra.
Vill så gärna veta hur han mår nuförtiden.
//Lina
Trackback